"Hur blir det bättre än såhär?"

Med denna enkla fråga har jag lyckats väcka så mycket reaktioner, att jag tyckte det var dags för en förklaring...

Hur blir det bättre än såhär? (How does it get any better than this?)

- är ett av "verktygen" inom Access  Consciousness, som just är en samling verktyg för att skapa förändring och ge dig tillgång till mer medvetenhet på alla områden i ditt liv. 

Det är alltså inte en sekt, utan snarare en anti-sekt.

Mottot "empowering people to know what they know" säger en hel del - det handlar inte om att tala om för folk vad de ska göra, utan att väcka medvetenhet om att vi alla själva kan påverka, förändra och skapa vårt liv. 

Och de olika verktygen är ett sätt att göra detta, men inte det enda sättet, eller den enda sanningen.

Tillbaka till frågan...

Den första reaktionen på den här frågan brukar vara: "Vad menar du, är du inte nöjd? Är du inte tacksam? Varför vill du hela tiden ha mer"?

För mig är det ingen motsats i att vara nöjd & tacksam och samtidigt fråga hur det kan bli bättre.

Jag är oändligt nöjd och tacksam för allt jag får uppleva här i livet!

Men varför inte fortsätta flödet och öppna upp för mer möjligheter?

Varför bara tacka och vara nöjd när jag får uppleva något fantastiskt, och därigenom stoppa möjligheterna till att det kan bli ännu bättre?

"Hur blir det bättre än såhär?" är ett sätt att öppna upp för mer flöde och fler möjligheter, oavsett i vilken situation du befinner dig. 

Det är ett sätt att be universum att visa dig hur det kan bli bättre och visa dig vilka oändliga möjligheter det finns för att förändra och förbättra situationen du befinner dig i.

Som jag själv upplevde för några veckor sedan:

Ställ frågan när din bil gått sönder - universum visar dig alla möjligheter för att situationen ska bli bättre än den är när du ställer frågan (tex att reparationen går snabbt och billigt)

Eller:

Ställ frågan när du gör av med pengar, eller när någon ger dig pengar - och du öppnar upp för möjligheter att din ekonomiska situation förbättras, inte försämras. 

Istället för att bestämma dig för att när du gjort av med x antal pengar, då har du inte längre råd med x, eller nu när du fått pengar är det bäst att du håller hårt i dem så de inte försvinner igen...osv

Ställ frågan när du är med om något extremt jobbigt, smärtsamt eller upprörande - och du öppnar upp för alla möjligheter som det kan bli bättre på. 

Istället för att gå in ännu mer i hur allting är skit, och hur det säkert aldrig kommer bli bra igen, eller "varför händer detta alltid mig" - den frågan kommer du aldrig få svar på, iaf inte på något trevligt sätt.

Du kan även ställa frågan för någon annans räkning, när du ser någon vara med om jobbiga saker och vill hjälpa - så öppnar du upp för möjligheterna att situationen blir bättre, både för den andre och dig själv.

Istället för att gå in i hur synd det är om, hur jobbigt det är för, eller hur dåligt samvete du har för att du inte kan hjälpa den andre.

Ställ frågan när du är med om något fantastiskt kul, mysigt eller spännande - och du öppnar upp för möjligheterna att vara med om fler och starkare sådana upplevelser.

Istället för att försöka hålla fast upplevelsen eller personen du delar upplevelsen med, eller oroa dig för att du nog nått toppen nu och aldrig kommer få vara med om något liknande igen - "det kan nog inte bli bättre än såhär" är ju en klassiker för att utesluta möjligheterna att det faktiskt bli bättre...

Du kan till och med ställa frågan efter sex...testa och se vad som händer ;) 

Universum står på andra sidan frågan och säger "tack för att du frågade! Såhär kan det bli bättre, jag visar dig!"

Hur ofta ställer vi frågor överhuvudtaget?

Hur ofta har vi istället redan bestämt oss för svaren innan vi ens ställt frågan?

När vi hamnar i en situation tolkar, värderar och bedömer vi den och bestämmer oss redan i förväg för vad den kommer att leda till. 

För att vi har varit med om det innan/det brukar vara så/så har vi sett att det brukar bli för alla andra/så ÄR det bara, utan att vi egentligen vet varför...

Om du inte råkar vara spåkvinna, kan du någonsin verkligen veta EXAKT hur något kommer att bli?

Om du svarade ja, kan du verkligen veta det till 100% ?

Sanning?

Hur många möjligheter utesluter du när du redan bestämt dig för hur allt ska bli?

Det finns oändliga möjligheter för ALLT i varje ögonblick som bara väntar på dig, men genom att du bestämmer i förväg vad som är möjligt eller inte möjligt utesluter du allt annat än det du bestämt dig för.

Så hur skulle det vara att istället fråga "hur blir det bättre än såhär?" i  alla olika situation du hamnar i och låta universum visa dig de oändliga möjligheterna för det?

Tänk om ditt liv skulle bli bättre för varje dag?

Hur skulle det förändra din upplevelse av livet och bidra till alla runtomkring dig?

Här berättar Gary Douglas, grundaren till Access Consciousness om frågan:

Rikedom

Vad är rikedom?

Rikedom verkar vara något som alla strävar efter just nu, ett återkommande tema och lösningen på alla problem...
Eller?

Jag upplever att jag har öppnat upp för mycket det senaste året och att pengar, så som allt annat i livet, faktiskt kommer till mig med mer lätthet och glädje nu - tack, Access Consciousness!
Men ändå insåg jag nyligen att jag inte hade en aning om vad rikedom verkligen innebär för mig...
Jag hade istället köpt andra människors verklighet kring rikedom, som ofta handlar mest och enbart om pengar. (Hur ofta köper vi inte andras verklighet kring saker istället för att skapa vår egen?)
Eftersom jag inte hade en aning, eller kunde tänka mig fram till svaret, ställde jag frågan: vad är min verklighet kring rikedom? - sen inväntade jag att det som är min egen verklighet skulle visa sig på något sätt...

Samtidigt gick jag en fantastiskt inspirerande företagskurs på Englagård, som utmanade mig att tänka större i min verksamhet och mitt företagande, och gå ur min bekvämlighetszon.
Insåg att jag tänk väldigt litet och hållt mig inom en bekvämlighetszon jag varit i ett bra tag nu.
Och det begränsar ju inte bara min egen verksamhet utan likaså det bidrag jag faktiskt kan vara till andras  liv.
Och mitt eget liv för den delen.

Jag har sagt det många gånger men det är inte förrän nu som jag börjar greppa vad det verkligen handlar om:
"what if you receiving more of you and your living allows those around you to receive more as well?"
- ju mer jag öppnar upp och kan ta emot av allt livet har att erbjuda, desto mer kan även de runtomkring mig ta emot.

Och då slog det mig...för mig är rikedom när jag kan ta emot ALLT som universum erbjuder mig, i den form det än kommer.

När jag kan ta emot kärlek i varje möte med en annan människa, utan att döma den eller vilja ha mer.

När jag kan ta emot livsenergi från naturen och alla varelser, utan att döma eller tolka den som sexuell energi.

När jag kan ta emot givmildhet och generositet, utan skuld eller krav.

När jag kan ta emot glädje i alla situationer, utan att döma eller tolka den som fel, barnslig eller galen.

När jag kan ta emot pengar i den form de kommer, utan att behöva prestera för att förtjäna dem.

Och tyngst just nu: att kunna ta emot andra människors dömande och projiceringar på mig, utan att värdera eller döma det som rätt eller fel (och därmed bekräfta dess existens), utan bara se det som en intressant synpunkt.

-> tänk om det DU ÄR, är så oändligt mycket mer fantastiskt underbart stort än någon kan definiera eller döma med ord eller värderingar?

Och den största frågan för mig just nu:
Att kunna ta emot den förändring som pågår just nu i mitt liv och på jorden, som jag är en del av och har frågat efter, och inte ge upp när det blir obekvämt eller ovant.

- Jag vet att jag valt att vara här på jorden just nu, för att vara en del av och bidra till de förändringar i vårt varande och levande som sker just nu.
Men förändring och ökad medvetenhet är inte alltid en dans på rosor, och det kommer som en chock ibland när det känns som allt är fel, jag inte kan göra något rätt, andra människor tar avstånd ifrån mig och det är nästintill outhärdligt att vara i min kropp.
Det var det ingen som varnade mig för!
Vilken tur att jag inte är ensam om att känna såhär..
Dain Heer gjorde en fantastiskt telefonklass häromveckan just på detta temat, och delade bland annat med sig av dessa frågor att ställa när det känns sådär jobbigt och obekvämt:

What possibilities are now available, that I have not yet actualized?


What possibilities for a completely different reality are now available, that I have not yet actualized?


What is the value of resisting the very change I have been asking for?


What is the value of holding on to what I want to get rid of?

Dessa frågor ställer jag nu så fort det börjar kännas konstigt i och runt mig, släpper allt motstånd och nästan omedelbart lättar energin och jag kan se nya möjligheter istället för problem.
Häftigt!
Hur blir det bättre än så?

Så vad är min verklighet kring rikedom?

När jag kan ta emot ALLT, utan att döma eller värdera något av det, då är jag rik.
För då är jag en del av ALLT och ALLT en del av mig.
När jag har en åsikt eller synpunkt om att något eller någon är fel eller dåligt, har jag automatisk också gjort mig själv dålig och fel.
Har jag en åsikt eller synpunkt om att något i mig är fel eller dåligt, har jag automatiskt också gjort ALLT i universum fel och dåligt.
Hur kan jag döma något som jag är en del av, och som är en del av mig?
Tänk om det dessutom inte ens finns något rätt eller fel, bra eller dåligt, har jag då någon som helst anledning att döma något eller någon, inte minst mig själv?
Nej!
Det är genom dömande och värdering som vi separerar oss ifrån livet, andra och inte minst oss själva.
- DET DU ÄR av oändligt varande, vetande, medvetenhet & rikedom går inte att definiera eller värdera med ord!

Då separerar vi oss från den oändliga rikedom som universum erbjuder i ett överflöd av skönhet, kärlek, glädje & energi överallt omkring och i oss.

Så vad ska till så vi inser vilken oändlig överflödande rikedom vi är den del av, om vi tillåter oss att ta emot den och inte utesluter den mer?
Hur oändligt rika är vi då?

Mr InspirAction inspirerar mer kring hur vi kan komma bortom dömande genom att tillåta allt att vara en intressant synpunkt: